ÖKAD KUNSKAP GER SÄKRARE ARBETSPLATSER

Säkerheten på många byggarbetsplatser har förbättrats avsevärt de senaste 10–20 åren, men det finns fortfarande brister på flera arbetsplatser, enligt Arbetsmiljöverket. Genom att öka kunskapen i alla led kan vi skapa säkrare arbetsplatser och förebygga olyckor.

Agneta Axelsson är sakhandläggare på Arbetsmiljöverket och har tidigare jobbat som arbetsmiljöinspektör på byggarbetsplatser i 15 år. Hon anser att säkerheten på många byggarbetsplatser är bra.

– Säkerheten är bra på många ställen och under tiden jag har jobbat med tillsyn har väldigt många blivit mycket bättre, men det finns också ställen där det är dåligt. Jag upplever att det har blivit större skillnader mellan det bästa och det sämsta, säger hon.

Bättre kunskaper i alla led – från byggherrar till entreprenörer – tror hon ligger bakom den generella ökade säkerheten.

– Fler är kunniga om arbetsmiljösäkerhet och ser att de har vinster att tjäna på det. Dels att det leder till färre olyckor och bättre hälsa bland de anställda, men även att man tjänar pengar på att ha välplanerade och välorganiserade byggprojekt.

Agneta menar att det är just i planeringen och organisationen av bygg- och anläggningsprojekt det oftast brister. På sådana arbetsplatser blir yrkesarbetarna ofta hänvisade till att i princip sköta sig själva. Där är det viktigt att ännu fler aktörer lär sig mer om arbetsmiljöarbete och hur de förebygger arbetsmiljöriskerna i alla skeden.

– Ett vanligt misstag är att man planerar och riskbedömer för dåligt. Man kör på, vill skynda, chansar lite och "ska bara".

Kunskapssammanställningar från Arbetsmiljöverket visar att mindre bolag är särskilt utsatta när det gäller säkerhet. Mindre bolag drabbas av fler olyckor med allvarliga konsekvenser och man har som yrkesarbetare större risk att råka ut för olyckor om man jobbar i ett litet företag eller som underentreprenör. Under de senaste fem åren har dock antalet arbetsplatsolyckor varit mer eller mindre konstanta och olyckor sett till antal sysselsatta i branschen har varit desamma.

När det kommer till risker skiljer Arbetsmiljöverket på ohälsorisker och olycksrisker. Ergonomiska brister är de största bovarna bland ohälsoriskerna och det finns även faror kopplade till olika typer av damm, till exempel asbest och kvarts och vibrationer. På olyckssidan är fallolyckor de vanligast förekommande.

– De vanligaste fallolyckorna är de som sker på samma höjd, men de som är allvarligast är de där man faller från en högre nivå till en lägre nivå, säger Agneta

Statistik visar även att det sker olyckor när väggmoduler, byggelement och annat rasar samt att det sker olyckor med handhållna masker, mobiler, maskiner och arbetsfordon. Grundläggande för att förebygga alla typer av olyckor är ett bra, kontinuerligt säkerhetsarbete och det finns mycket du som enskild person kan göra för att förbättra säkerheten på en byggarbetsplats.

Checklista: Så får du en säkrare byggarbetsplats

1. Följ arbetsmiljöplanen och fråga den som är ansvarig på byggarbetsplatsen om säkerhetsarbetet och vilka ordningsregler som finns.

2. Utför bara de arbetsmoment där du har tillräckligt med kunskap och kompetens och känner dig trygg i vad du ska göra.

3. Se till att följa din arbetsgivares riskbedömning där åtgärder mot arbetsmiljöriskerna ska framgå, men gör även din egen riskbedömning innan du utför arbetsmomenten.

4. Avbryt om något känns riskabelt och vänd dig till din arbetsgivare eller den ansvarige på bygget. Chansa aldrig eller tänk "jag ska bara".

5. Ta aldrig bort skydd, till exempel skydd på en ställning. Om du måste göra det för arbetets utförande ska det sättas tillbaka direkt efter.

6. Rapportera avvikelser och tillbud. På så sätt kan ni visa de som leder arbetet vad som händer och de kan vidta åtgärder innan olyckan är framme.

VARSELKLÄDER FÖR ETT SÄKRARE ARBETE

Varselkläder gör att du syns i mörka och dunkla miljöer samt att du kan känna dig trygg på jobbet. Men hur funkar det egentligen? Och hur väljer man rätt plagg? Work & Wear guidar dig till det viktigaste att veta om varselplagg.